Odefinierad ståndpunkt

Vad vill Karon Möredösk?

I inlägget För och emot (030224) skriver Karon: ”Jag kräver inte krig, jag förespråkar inte krig. Jag hoppas innerligt att Saddam viker sig innan det gör så långt.” Likväl har Karon i en lång rad kommentarer visat sin antipati mot krigsmotståndare.

Om jag förstått Karon rätt så kan man inte vara krigsmotståndare därför att:

Karon är imponerad av att Tony Blair, som är för ett krig, visar ett ”lugnt statsmannaskap” (Blair står fast, 030219 och That’s all we ask, 030228). Det är Karons uppfattning, som långt ifrån alla delar, och därför inget argument.

Jacques Chirac har, tror Ulf Nilsson, dolda skäl för sitt krigsmotstånd (Frankrikes mål…, 030219). Vad Ulf Nilsson tror är irrelevant, så länge han inte kan bevisa det. Dessutom är det ett försök till ”guilt by association”, inget argument.

De ”fredliga vägarna” har inte lett till någonting på över ett decennium (Vänster eller inte, 030221). Det är uppenbart osant, alltså inte acceptabelt som argument.

”…Irak måste förmås att avrusta innan Saddam lägger vantarna på en bomb!” (Vem säger mest nej, 030221) Har Karon några belägg för att detta är ett reellt hot? Om inte, så kan det inte accepteras som ett argument.

Att göra stipulativa definitioner av meningsmotståndarnas argument mot en sak, eller att att tillskriva dem andra ståndpunkter än de som de framför (Valet mellan Krig och Skam, 030221), är inte argument för saken.

Vi vet alltså att Karon inte är för krig och mot krigsmotstånd. Jag är osäker på om Karons inställning så här långt ska kallas odefinierad eller möjligen negativt definierad. För att låna Karons egna ord (lätt modifierade) – Tala om vad du är för, inte bara vad du är emot! Redovisa gärna dina argument också!

I vad mån Karons åsikt att mina tankar om monarkins framtid bottnar i ”konventionell visdom” – och om jag är ”negativt definierad” – är berättigad avslöjas inom kort, när jag postar det avslutande inlägget. Dock kommer jag inte att servera de argument för ärftlig monarki som Karon efterlyser. Det är inte vad mina inlägg handlar om.

Demokratikomparation

Den 16 februari skrev Jan Wallander på PK Debatt om hur ”Fega direktörer diskriminerar män” (Jag kanske bör tillägga att jag tror att Wallander har rätt när han säger att ”Jag har alltså i styrelsesammanhang eller vid utseende av företagens ledningar inte upplevt någon diskriminering av kvinnor, men väl motsatsen.”, men att han har fel i allt annat.)

Hur som helst, Wallander redovisar också en demokratisyn som jag inte kunnat slå ur tankarna sedan dess. Han skriver om ”… grupper, som anses vara diskriminerade, exempelvis invandrare eller låginkomsttagare. Dessa borde alltså också vara representerade i förhållande till sin andel av befolkningen. Detta är rimliga resonemang på de områden där vi tillämpar styrsystem som har karaktären av representativ demokrati.”

Wallander är inte ensam om denna syn på demokratin, t.ex så ser såväl Kommun- och Landstingsförbunden som Stockholms Stad (pdf) problem i att vissa grupper är underrepresenterade i politiken. Jag vill också minnas att jag sett flera ledare, debattinlägg och insändare i samma ämne de senaste åren. Wallanders inlägg blev den droppe som fick min inspiration att svämma över i följande komparationsövning:

Demokratiskt är vårt representativa, parlamentariska system.

Demokatiskare blir det om partierna nominerar kvinnor, invandrare, låginkomsttagare, pensionärer, unga, sexuella minoriteter o.s.v i paritet med deras andel av befolkningen.

Demokratiskast bör det följaktligen bli om vi låter SCB eller något opinionsinstitut välja ut våra representanter till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. De (SCB m.fl) har ju under många valrörelser visat att de kan göra ett så representativt urval av den svenska befolkningen att de med stor precision kan förutsäga valutgången, nästan innan valrörelsen startat. Vilka är väl bättre lämpade att se till att de politiska organen speglar befolkningssammansättningen så rättvist som möjligt? Och tänk så mycket pengar vi kommer att spara när vi inte behöver ha några val och några valrörelser längre. Vi kommer visserligen inte att veta vilken politik som riksdag, regering och de olika fullmäktige-församlingarna kommer att föra, men det gör vi ju å andra sidan inte nu heller.

Åsiktsrepresentativiteten är död! Länge leve (den rättvisa) grupprepresentativiteten!

Förvetet inspireras av Hipp Hipp!

Mats på Klocklös i Tiden misstänker att Hipp Hipp! hämtar inspiration från svenska bloggare, däribland eder förvetne.

Du Mats. Jag har funderat en del på det här och kommit fram till att jag nog är lite mer unik än du. Jag har planerat, skrivit och postat ett jättelångt inlägg utan att titta eller andas en enda gång. Jo, och så hade jag blyhandskar på och låg på en spikmatta. Men dom som säger att jag inte tänkte heller, dom ljuger!

Egentligen hade jag tänkt framföra detta i en kommentar på Klocklös i Tiden, men det fungerade inte. Så, skyll dig själv Mats!

Rojalistlist

Under rubriken Åsiktsregistrering (030222) anmäler Klipspringer att han också är republikan, i likhet med Erik som jag pekade ut i ett tidigare inlägg. K.- påpekar också att Jean Baptiste Bernadotte (senare känd som Karl XIV Johan, detta som en upplysning till dem som missade den lektionen) ”till sin död bar den intatuerade texten morte aux rois på sin underarm”. För mig är det ett tydligt bevis på att också den mest förhärdade republikan kan komma på bättre tankar, åtminstone om han/hon för chansen att själv beträda en tron1.

Det återstår att se om också K.- och Erik låter sig omvändas inför en sådan (hypotetisk) möjlighet. I K.-:s fall verkar förutsättningarna goda, han vacklade ju betänkligt redan vid tanken på ”ankbröst med ugnstekta fikon och svamprisotto samt terrin på svenska äpplen med kanelkräm”. Det kommer att klarna efter mitt nästa rojalistinlägg som dock dröjer ytterligare några dagar. Först måste jag ta upp en demokratifråga som delvis hänger samman med mitt förslag till en reformerad monarki.

Fotnot 1. Innan någon annan påpekar det så vill jag upplysa om att jag naturligtvis är medveten om att K.-:s exempel kan ges andra, elakare tolkningar, t.ex ”All makt korrumperar och absolut makt korrumperar absolut”. På JBB:s tid hade ju faktiskt kungarna en hel del att säga till om.

ODP-tillägg

Min uppmaning till alla som bloggar på svenska att anmäla sig till Open Directorys register över svenska webbkrönikor kvarstår. Den som tänker följa uppmaningen bör dock först läsa redaktörens kommentar till mitt förra inlägg.

Linnéas förklaring att den svenska redaktionen gör åtskillnad mellan webbdagböcker och webbkrönikor (bra, tycker jag) medan norrmännen buntar ihop dem under kategorin Blogger förbättrar ju situationen något. Att Sverige sammantaget leder med 81 – 70 tycker inte jag är tillräckligt. Det borde vara minst dubbelt så många bloggar/dagböcker på svenska som på norska. Och personligen är det fler webbloggar jag vill se.

Linnéa nämner också intertextualiteten i bloggvärlden apropå att Niklas på Enkelriktat också gjort ett inlägg om registrering i ODP. Intertextualiteten är ett fenomen som intresserar mig mycket och som jag kommer att återkomma till. Det blir om ungefär en månad, gissningsvis, som en del i ett längre tema som jag planerar att ta upp mellan de dagsaktuella kommentarerna.

Zoobloggning

Jag har flera gånger skrivit om djur, såväl i bokstavlig som bildlig mening, t.ex här, här och här.

Flera av mina favoritbloggare skriver också om djur och/eller hämtar inspiration från djurvärlden. Mats skrev nyligen om fåglar.

Peter Löfgren har uppkallat sin blogg efter en tidgare okänd djurart – Nätkreatur. Han har också skrivit om smådjur.

Jonas har också ett zoologiskt inspirerat namn på sin blogg – Blind Höna. Såväl fåglar som iglar har fått utrymme i hans webblogg.

Klipspringer på I dåligt sällskap, min vedersakare i en het torskdebatt (start 030127) utnyttjade senast min frånvaro till en liten torskeftersläng (030211). Det kanske inte alla har koll på är att Bengt har hämtat pseudonymen Klipspringer från djurriket.

Trogen min förvetna läggning undrar jag nu varför Bengt valt just denna pseudonym. Är det för att han, i likhet med förlagan, återfinns i bergiga trakter eller kan det vara någon egenskap hos klipspringern, t.ex ”…it leaps from crag to crag and seems to bound up the side of a steep cliff as if it were flying” som Bengt (i överförd mening) delar? Eller är det kanske något helt annat som inspirerat? Jag, och säkert också resten av K.-:s trogna läsare, skulle uppskatta ett svar.

Ingen dansar

Har just sett på kvällens Så ska det låta. Ett ovanligt bra avsnitt (Ja, jag vet. Jag är nästan outhärdligt töntig, men jag tycker om att se proffs bjuda på sig själva). Jag blev inspirerad att göra ett inlägg med musikalisk anknytning. Eftersom jag precis kollat besöksstatistiken för Förvetet blir det en lätt melankolisk referens till Alien Beat och deras singel från 1981 – Ingen dansar:

Ooh, det är hårt att va’ ett dansband
när ingen dansar, när ingen dansar
…”

Men OK, jag får väl hämta tröst i att jag som svensk bloggare tillhör ett avantgarde. Jag lånar avslutningen på inlägget från skivkonvolutet – ”Ett tack till dom som dansar”.

Blogg(o)sfäriskt

För övrigt anser jag att alla som bloggar på svenska bör registrera sina webbloggar i Open Directory. Det är ingen ersättning för registrering i Erik Stattins utmärkta Svenskt webbloggindex. Naturligtvis ska ni registrera er där också om inte ni själva eller Erik redan gjort det. Min uppmaning beror på att jag tycker det är genant att Open Directory innehåller 69 bloggar på norska, men bara 20 på svenska!