Inte särskilt intresserad

I ett inlägg i sin webblogg Predikaren påstår Jan Tångring att ”Idag är det bara teknikintressserade som webbloggar”.

Det är en svepande generalisering som stämmer dåligt överens med min uppfattning om den svenska bloggsfären. Det är riktigt att många bloggare är teknikintresserade, det framgår tydligt på deras webbloggar. Men minst lika många bloggare är inte det minsta intresserade, åtminstone behandlar de aldrig teknikaspekterna på bloggningen. För att börja blogga med Blogger och Blogspot behöver man inga teknikkunskaper över huvud taget.

För min egen del har jag valt en lösning som kräver ett visst kunnande om html, css, ftp etc. Det beror inte på något överväl-digande teknikintresse, utan att jag själv vill styra lite mer över utseende m.m. på min webblogg. Mitt teknikintresse är rent instrumentellt, jag har lärt mig exakt så mycket som jag behöver för att kunna åstadkomma det jag vill. Så gissar jag att det är för många andra bloggare också.

Bortsett från denna invändning är det lätt att instämma i Tångrings önskan att det ska vara så enkelt som möjligt att blogga.

Fotnot: Jag tycker att Tångring skriver om intressanta ämnen, men jag undrar varför han skriker så i det här inlägget? Eller är det min webbläsare som gör att det ser ut så?

Inte utan baksida

Del sex av nitton i serien om svenska Galaxy handlar, inte helt överraskande, om nummer sex från februari 1959. För en större version av omslaget, klicka på bilden. För att läsa innehållsförteckningen klicka här.

Den berättelse som jag tycker bäst om i detta nummer är Mord tillgodo av William Tenn. Den utspelar sig i ett samhälle där man lyckats reducera den grova brottligheten genom att låta brottslingarna ta sitt straff i förskott. Därefter kan de utan påföljd utföra det brott de redan sonat. Detta har så gott som halverat de riktigt allvarliga brotten. Även om berättelsen bygger på vanföreställningar om våldsbrott så är den ett intressant tankeexperiment.

Ralf Parland bidrog med en form av poetisk sf-berättelse som jag personligen har svårt för. Det beror troligen på att jag ser SF i första hand som idé-litteratur. Med ett tankemässigt stimulerande innehåll behöver formen inte konstras till. I andra sammanhang har jag inte svårt med pretentiös prosa. Jag har t.ex. tagit mig igenom långt över hundra sidor Ulysses av Joyce, hela Patriarkens Höst av García Márquez och flera böcker av Borges.

I övrigt är innehållet i detta nummer inte mycket att orda om. Varken Sellings eller de Vet har, vad jag kan påminna mig, satt några avtryck i SF-historien och Simaks bidrag hör till hans allra svagaste berättelser.

När jag nu har visat ett antal Galaxy-framsidor så slog det mig att baksidorna inte heller är alldeles ointressanta. Så här såg den ut i detta nummer. Serien Pansar Bengtssons Bravader startade i nummer fem och pågick till och med nummer sexton. I de första fyra numren upptogs platsen av klämkäcka maningar från den ansvarige utgivaren, i de tre sista numren flyttades författarpresentationerna till baksidan

Använd sil

I det senaste numret av Ny Teknik finns en intressant artikel om Saabs framtid.

”… efterföljaren till 9-5. Denna kan mycket väl bli bakhjulsdriven och utrustad med V8-motor. Den nya Saabledningen håller varken framhjulsdrift, turbomotorer eller tändnings-låsets placering mellan framstolarna för heliga. En sådan bil skulle baseras på en global GM-plattform och tillverkas i USA.”

Som tidigare Saab-anställd är jag positivt inställd till såväl företaget som bilarna. Jag välkomnar därför en ledning som kan ta de krafttag som är nödvändiga för företagets överlevnad. Det gäller dock att inte kasta ut barnet (Saab-identiteten) med badvattnet. Därför hoppas jag att citatet bara är ett sätt för den nya ledningen att skaka om organisationen och bereda marken för de nödvändiga förändringarna.

Jag menar, en bakhjulsdriven Saab!!!

Vad var det jag sa

I Det perfekta tomrummet refererar Gustav Holmberg till Affärsvärlden nr 25 2003 som i en IT-special påstår att ”Mycket talar för att wlan tar en stor del av den datatrafik som luftiga prognoser placerat i 3G-näten”.

Som oförbätterlig besserwisser kan jag inte låta bli att citera mig själv (tyvärr ett långt citat, men sammanhanget kräver det) från en tre år gammal analys åt ett större telekomföretag:

Med flexibla accesser menas här picovågsystem tekniker för trådlös dataöverföring i små celler anslutna till en fast access. Detta möjliggör vad vi valt att kalla flexibel access – i hemmet och på arbetsplatsen, men också under resa. I det senare fallet vid accesspunkter till fasta nätet som t.ex. flygplatser, bensinstationer, internetcafeér och hotell. Eventuellt kan denna form av bredbandsaccess utvecklas till en allvarlig konkurrent till de mobila accesserna. De tekniker för flexibel access som behandlas nedan är WLAN 802.11 och Bluetooth.

/…/

Det är allmänt vedertaget att det kommer att vara stor efterfrågan på mobila bredbandlösningar på företagsmarknaden, men det återstår ännu att se hur intressant dessa kommer att bli på privatmarknaden. Framgången för mobila bredbandslösningar för konsumentmarknaden kommer att bero på om de motsvarar upplevda behov hos kunderna. Det kan antas att det i stor utsträckning handlar om behov inom områdena underhållning/förströelse och kontakt mellan människor.

På såväl företags- som konsumentmarknad gäller dessutom att behoven är situationsberoende, d.v.s. de är olika under exempelvis en bilresa, uppehåll under en flygresa eller när man befinner sig på resmålet.

Det är den sammantagna kapaciteten hos terminal och access som avgör om det går att leverera ett innehåll som uppfyller kundernas behov i givna situationer. De kombinationer som bäst klarar detta och som är attraktivt prissatta kommer att höra till vinnarna på bredbandsmarknaden.

Om de flexibla accesserna i kombination med portabla PC uppfyller ovanstående krav kan de komma att ge mobilt Internet en ny innebörd. Uttrycket kommer inte längre att vara synonymt med mobilt nät och mobiltelefoner/handdatorer. Om antalet accesspunkter till det fasta nätet finns på ”rätt” ställen och är tillräckligt många kan det bli en jämn tävlan mellan mobila och flexibla accesser. Mobiltelefon kanske då förblir ett verktyg som till största delen används för röstkommunikation.

Om jag skulle bli sannspådd kommer det inte att bereda mig någon större tillfredsställelse. Jag önskar inte 3G-operatörer och -tillverkare något ont, tvärtom. Men om 3G ska bli någon framgång i Sverige så tror jag det krävs en betydligt större realism hos alla inblandade parter – operatörer, hårdvaru-, mjukvaru- och innehållsleverantörer, PTS och ansvariga politiker.

Torsksystemdynamik

Som utlovat i mitt föregående inlägg återkommer jag här med mer information om systemtänkande. Det finns ett antal regler för systemtänkare. Tre av de viktigaste är:1. Ett systems beteende orsakas av dess inre struktur – samband, återkopplingar, fördröjningar
2. Sök lösningarna inuti systemet – skyll inte på omgivningen
3. Dagens problem kommer av gårdagens lösningar

För att illustrera dessa regler och loopdiagram samt lager- & flödesmodeller använder jag ett torskfiskeexempel från ett gammalt inlägg. Exemplet har dessutom fått förnyad aktualitetsenare tid. Loopdiagram är en metod för att analysera och beskriva orsak-verkan samband. Klicka på bilden så startar ett bildspel (Powerpoint, endast 151 kB) som förklarar hur det fungerar:Klicka på bilden!

Det är naturligtvis bra att förstå hur saker och ting hänger samman, men ofta räcker inte denna förståelse för att man ska kunna förutse systemets beteende. Då är det bra att kunna göra en datorsimulering av systemet. Jag använder mig av lager- & flödesmodeller. I dessa samlas allt som ackumuleras över tiden i lager (rutorna i modellen nedan), lagren fylls på och tappas av med flöden (pilarna med kranar). Med lager och flöden samt konverterare (ringarna), som används för mätning och styrning av modellen, går det att bygga modeller av alla slags system. Torskfiskemodellen ser ut så här i lager- & flödesversion (klicka på bilden för en större version av den):

Klicka på bilden!

Det är en enkel men fullt körbar modell. Indata är godtyckligt satta, men modellen producerar ett principiellt riktigt resultat:


Fördelen med datorsimuleringar som bygger på lager och flöden är att programvaran kompletterar mina formler, detta –

– behöver jag inte tänka på (och det är tur för annars hade jag nog inte kunnat bygga några dynamiska modeller).

Om man kombinerar systemtänkande (loop-diagram) och dator-simulering får man System Dynamics. Den som vill veta mer kan läsa om System Dynamics på Flajts webbplats, där finns också länkar till andra webbresurser.

I gott sällskap

Jag har noterat att jag inte längre är den ende systemdynamikern i den svenska bloggsfären. Håkan Kjellerstrand intresserar sig också för dynamiska system. Han fördjupar sig i de matematiska modellerna medan jag i huvudsak använder mig av s.k. loop-diagram (systemtänkande) och lager- & flödesmodeller (mer om detta i morgon).

Systemtänkare följer ett antal lagar. En av dessa är: ”Dagens problem kommer av gårdagens lösningar”. Denna insikt kan uttryckas på olika sätt:

Den som ligger i en grop har ofta grävt den själv.”
The Cardigans, intervju i Göteborgs-Posten 2003-02-07

Mycket av världens elände är resultat av i demokratisk ordning fattade beslut.”
Olof Palme

Lite att fundera på till nubben, sillen, färskpotatisen och jordgubbarna.

Som man bäddar

I en artikel i lördagens G-P utgjuter sig en ”journalist” från den vänsterinriktade kulturföreningen Yelah över debatten efter EU-toppmötet i Göteborg:

Det är slående att de politiska frågorna kring EU-mötet är så frånvarande i diskussionerna efteråt. Fokus hamnar fel.”

Han företräder en förening som ”vill vara ett forum för ett brett spektra av sätt att utrycka sig och kommunicera på”. Dit räknas förmodligen stenkastning och vandalism. Det är inte underligt att han har svårt att förstå varför fokus hamnar fel.

Den intellektuella halten hältan i hans världsbild avslöjas också av att satsningar på Kommunals strejk (antagligen för) och privatiseringar inom offentlig sektor (antagligen emot) ses som förenliga med ”kampanjer som exempelvis ‘planka nu’, där folk uppmanas att tjuvåka på spårvagnen”.

Läs förresten de två första styckena under rubriken Samhälleden här sidan och se om ni förstår vad Yelah står för.