Kris i befolkningsfrågan I

För två veckor sedan skrev Annica Tiger några inlägg om svensk rasbiologi med anledning av att SVT visat dokumentären De icke önskvärda. Annica citerar bl.a Bonniers Stora Lexikon:

Rasbiologiska tankar var dock vanliga i samhällsdebatten, även på demokratiskt håll. Några exempel är bondeförbundets program (1933), Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan (1934) och 1941 års stränga steriliseringslag.”

I en kommentar till ett av inläggen skriver Claes som uppenbarligen uppfattar sig som insatt i frågan:

Sverige, det felfria riket. Hur många vet vad paret Myrdal hade för sig? Till på allt fick den hemska rasistkärringen Nobells Fredspris. Men sådant får ingen lära sig i skolan. Här får man lära sig att vi i sverige är bäst på allt.”

Alva och Gunnar Myrdal pekas alltså ut som företrädare för rasbiologiska tankar (i lexikonet) och rasister (av historieexperten Claes).

Jag har precis läst ut Svenskhetens historia av Göran Hägg där paret Myrdals bok beskrivs som märkligt fri från tidens rasbiologiska och rashygieniska tankar. Naturligtvis blir jag fundersam när jag möter så fullständigt olika uppfattningar om Myrdals. Vilken version är den rätta?

Enda möjligheten att få klarhet i frågan är att gå till källan. Jag har därför läst Kris i befolkningsfrågan. Mina slutsatser från genomläsningen kommer att jag att redovisa i följande inlägg.

2 reaktioner på ”Kris i befolkningsfrågan I”

  1. Är du en anhängare av Alva och Gunnar Myrdals (och deras son) teser, eller varför vänder du dig annars ut och in i dina försök att försvara dem?

Kommentarer inaktiverade.