Jobb

Arbetserfarenhet

Jag har hunnit med att skaffa mig erfarenhet från olika branscher och arbeten genom åren. Här följer en uppräkning, i omvänd ordning, av vad jag sysslat med sedan 1984, då jag avslutade mina universitetsstudier.

Personalchef, Asko Appliances AB

Sedan hösten 2003 är jag tillbaka inom personalområdet, nu som chef för Personal och Ledningssystem inom Asko Appliances AB.

Managementkonsult, Flajt Consulting AB

2002-2003 Arbetade jag som frilansande affärs- och management-konsult hos Flajt Consulting AB. Flajts tjänster baseras på System Dynamics som är en kraftfull metodik för att reda ut och analysera komplexa problem och testa olika lösningar med hjälp av datorsimuleringar.

Ansvarig för affärsutveckling, Private Gateway AS

2001-2002. Under ett knappt år var jag ansvarig för affärsanalys vid Private Gateway med den ståtliga titeln ”Director of Business Strategy”. Private Gateway utvecklade ett koncept och en teknisk plattform för lokalt baserad e-handel över bredband och mobilt Internet. I spåren av den utdragna telekomkrisen drog sig vår främsta samarbetspartner (///) ur projektet och vi tvingades avveckla verksamheten. Synd, eftersom vi hade ett unikt koncept för att knyta ihop kunder, innehållsleverantörer och operatörer som verkligen hade kunnat bidra till att sätta fart på utvecklingen inom e-handel, bredband, stadsnät mm. Dessutom var jobbet oerhört spännande.

Managementkonsult, Kipling Info. Tech. AB

1998-2001. Jag började på Kipling för att jag ville lära mig System Dynamics och för att Kipling ville ha någon med HR-kompetens. Någon HR-konsulting blev det inte, men däremot många andra intressanta uppdrag. Först en höst i England där jag hjälpte en mobiloperatör att utforma dokumentera processerna inom marknad, försäljning och kundvård. Därefter deltog jag i starten av Kiplings Göteborgskontor som jag också ansvarade för fram till att vi slogs ihop med Think, ett lokalt konsultföretag. Nästa större uppdrag var som inhyrd marknadsförare/säljare av ett nyutvecklat verktyg för webbapplikationer. Innan jag slutade vid Kipling arbetade jag i mer än ett år med affärsanalyser åt ett av våra största telekomföretag. Jag hann också med en del mindre uppdrag och utbildningar inom System Dynamics.

Personalchef, Vägverket Produktion Väst

1995-1998. Vägverkets produktionsverksamhet var på väg från en anslagsfinansierad till en konkurrensutsatt och vinstdrivande verksamhet och ville ha en personalchef med erfarenhet från näringslivet. Produktion Väst (PV) omfattade Värmland, Västra Götaland och Halland och hade ca 1000 anställda. Ett spännade jobb med duktiga medarbetare och en central roll i förändringsarbetet. Tyvärr saknade verksledning och central produktionsledning den vision och kunskap som hade kunnat göra Vägverket Produktion till en föregångare i branschen. När PV slogs ihop med Produktion Syd och huvudkontoret hamnade i Växjö lämnade jag Vägverket.

Personalchef, ABB Switchgear AB

1993-1995 gjorde jag en sejour på ABB Switchgear i Ludvika, ett bolag med ungefär 900 anställda. Där ägnade jag mig främst åt att utveckla personalfunktionen samt att driva arbetet med ett s.k. medarbetaravtal (tiden var inte mogen för ett sådant avtal och är det uppenbarligen ännu inte). Jag höll också i ett gemensamt HR-program inom affärsområde High Voltage Switchgear. Av olika skäl blev tiden i Ludvika bara 1,5 år.

Personalchef, ABB Kabeldon AB

1989-1993. Kabeldon var, och är, ett fantastiskt litet företag (även om många medarbetare var lite ”hemmablinda”). Jag hade förmånen att vara företagets första personalchef. Under min tid vid Kabeldon hade företaget ca 200 anställda. Det var en oerhört givande tid. Bl.a arbetade jag med att utveckla och införa en ny personalpolicy och nya system för lönesättning och lönerevision. Jag ansvarade för genomförandet av ett chefsutvecklingsprogram och var projekt-ledare för ett s.k T 50-projekt. Dessutom ansvarade jag för ”strategy deployment”-processen i företaget.

Att Bert-Olof Svanholm vid den här tiden var chef för ABB i Sverige bidrog naturligtvis till att jobbet blev så utvecklande. Han var en duglig företagsledare och en av de få som skulle ha kunnat säga ”personalen är vår viktigaste resurs” med bibehållen trovärdighet (jag vet inte om han någonsin tog de orden i sin mun, han behövde inte ta till klyschor). Med hjälp av personaldirektören Leif Åke Nilsson såg han till att personalfrågorna stod i fokus. Tråkigt nog har Svanholms efterträdare inte haft samma engagemang.

Gruppchef Personalavdelningen, SAAB-Scania AB

1987-1989. Under ungefär två år ansvarade jag för utbildnings- & tjänstemannafrågor vid Saabs växellådsfabrik i Göteborg (fast vid den tiden tillhörde fabriken faktiskt Scaniadivisionen). Med ena foten kvar i utbildning började jag bygga upp min kompetens inom övriga personalfrågor. Jag arbetade med i princip alla personalfrågor på tjänstemannasidan samtidigt som jag drev en ganska omfattande intern utbildningsverksamhet.

Utbildare, SAAB-Scania AB

1984-1987. Mitt första arbete efter universitetsstudierna var som utbildare vid Saabs Personbilsdivision i Trollhättan. Där arbetade jag bland annat med introduktion av kollektivanställda och tjänstemän, data-, språk- och teknisk utbildning. Utbildningsfunktionen bestod av ett gäng trevliga och kreativa människor som verkligen fick saker att hända. Jag tror inte jag kunde fått en mycket bättre start efter studierna.

Utbildning

Beteendevetenskaplig linje, Göteborgs Universitet

1981 – 1984 gick jag på Beteendevetenskaplig linje vid Göteborgs Universitet. Jag hade jobbat några år efter gymnasium och värnplikt, bland annat med löner i Alingsås och Stenungsunds kommuner, och kommit fram till att personalfrågor var det jag ville ägna mig åt. Den beteendevetenskapliga linjen var föregångare till det som senare blev linje/program för personal och arbetslivsfrågor. Jag valde inriktningen personaladministration och utbildningsplanering.

Det var ett bra val. Utbildningen var upplagd så att det inte blev mer tentapluggande än nödvändigt, vi kunde koncentrera oss på att lära oss något istället. Det gjorde naturligtvis också sitt till att vi hade engagerade lärare och att många av oss studenter hade en arbetslivserfarenhet som gjorde att vi kunde relatera terorierna till en praktisk erfarenhet.

Av olika skäl blev jag inte klar med mitt examensarbete. Det håller jag dock på att reparera för närvarande. Chanserna är goda att jag ska få ut min akademiska grundexamen innan äldsta dottern får sin.