Jag har tidigare redovisat skälen till att jag föredrar en kung framför en president som statschef och utlovade ett förslag till en reformerad och mer demokratisk monarki. Jag formulerade mig också på ett sätt som tvingar mig att komma med ett förslag som är billigare än såväl dagens kungahus som ett presidentämbete.
För att göra monarkin mer demokratisk måste vi avskaffa det ärftliga regentskapet. Monarkin behöver inte vara ärftlig, under stora delar av medeltiden var Sverige ett valkungadöme. Att utse kung eller drottning i allmänna val är emellertid uteslutet. Det blir lika dyrt som att välja president, men vad värre är – det är inte demokratiskt!
Jag har tidigare konstaterat att demokratibegreppet är under förändring. Idag anses det inte vara tillräckligt demokratiskt att vi i allmänna val utser våra företrädare utifrån deras politiska åsikter. De (våra företrädare) måste allsidigt representera alla grupper i samhället, t.ex kvinnor, ungdomar, låginkomsttagare, handikappade och sexuella minoriteter, för att bara nämna några. Kunskap, erfarenhet och personliga egenskaper är faktorer som inte kan tillåtas spela någon roll i sammanhanget, det vore diskriminering.
Det mest demokratiska måste därför vara att utse innehavaren av landets högsta ämbete genom lottning. Lottningen bör vara en omvänd tendenslottning (vanlig tendenslottning, se Stryktipset), det ger möjlighet att korrigera många årtionden av diskriminering. I en omvänd tendenslottning ges personer i minoritetsgrupper och/eller diskriminerade grupper större chans än övriga. En kvinna kan få dubbelt så stor chans som en man, unga och och gamla dubbelt så stora som medelålders osv. En ung, lågavlönad kvinna som är född utomlands och lever i registrerat partnerskap får (minst) 32 gånger större chans än en medelålders, manlig normalinkomsttagare.
Alla får alltså chansen bli kung eller drottning. Därmed närmar vi oss i demokratiskt hänseende USA, där ju vem som helst kan bli president.
Ett lotteri är både billigare och mer demokratiskt än allmänna val, men det är inte tillräckligt! Jag har högre ambitioner än så med mitt förslag. Monarkin ska vara en inkomstkälla för staten!
Rätt utformat kan intäkterna börja strömma in redan i samband med lotteriet. Det sker förslagsvis i en serie regionala lottningar som utmynnar i en storslagen finallottning i Globen. Sändningsrättigheter och sponsorsavtal för de olika lottningarna auktioneras ut till högstbjudande. Inför varje regentperiod auktioneras sedan rättigheterna som Kungliga Hovleverantörer ut. Dessa skall gratis utrusta regenten med ev. familj med bilar, kläder, mensskydd, matvaror o.s.v. I gengäld får de utnyttja sin position som hovleverantör i sin marknadsföring under hela perioden. Alla evenmang som regenten deltar i bekostas av sponsorföretag som får ha sina logotyper/firmanamn på den fondvägg (i stil med fotbollens dito) som används vid hans/hennes officiella framträdanden.
Det är också tänkbart att sälja ensamrätten till intervjuer med regenten med familj till kvälls- och skvallerpressen vid jul, nyår, midsommar, familjemedlemmarnas födelsedagar, konfirmation, flytt hemifrån osv. Men i detta sammanhang är det nog i första hand fråga om indirekta intäkter för statskassan, t.ex moms på ökad lösnummerförsäljning, inkomstskatt från annars arbetslösa kändisjournalister etc. De indirekta intäkterna kan pumpas upp ytterligare genom att även utse en ställföreträdande regent. Om avdankade Robinson- och Farmendeltagare m.fl. kan sälja lösnummer i åratal efter de medverkat i programmet måste ju även en ”nästankung” eller ”nästandrottning” med familj kunna göra det. (Ställföreträdarskapet har även det goda med sig att det säkrar successionsordningen och gör det möjligt för ordinarie regent att ta ledigt för semester, vård av barn eller ett s.k. friår.)
Med mitt förslag kommer kungahuset (eller, i förekommande fall, drottninghuset) genera ett rejält överskott som blir ett välkommet bidrag till statsbudgeten.
Så var det sagt!