Radskrivare

I två dagar har jag varit knockad av en förkylning men är nu förhoppningsvis på bättringsvägen. De få vakna stunderna har jag ånyo försökt ta mig igenom Kärlekens raseri av Ian McEwan, men efter 150 sidor ger jag definitivt upp. Det som utspelats på dessa sidor hade lätt kunnat berättas på halva antalet.

Jag har tidigare försökt läsa Atonement. I det fallet gav jag upp när jag läst ungefär en tredjedel av boken utan att någonting hänt. Mitt intryck av McEwan är att han är en radskrivare – visserligen en god stilist, men likväl en radskrivare.

Tematiskt påminner mig de båda böckerna om Maarten ’t Hart som också har skrivit om hur enskilda (såväl dramatiska som ytligt sett banala) händelser oåterkalleligt kan förändra människors liv, t. ex. i Om så hela världen rasar och Sladdbarnet. Jag kan inte entydigt förklara varför jag upplever ’t Hart som en klart bättre berättare än McEwan. ’t Harts böcker kan inte påstås vara actionspäckade, snarare raka motsatsen. Det här kanske är en delförklaring.

Förvetets öppna

I föregående inlägg utlyste jag en tävling exklusivt för Bengt. Han har emellertid lämnat walk over.

Tävlingen öppnas därför för alla hugade. Någon form av pris kommer att utgå till den som först lämnar ett rätt svar (i kommentarerna tiil detta inlägg). Frågan är alltså vilken 80-talsgrupp som inspirerade mig till meningen: ”Nina tolkar Jenny”?

För den som så önskar finns en ledtråd i kommentarerna till föregående inlägg.

Göteborgsbilder

Va, är batteriet redan slut? Elin och Steffanie häpnar och ger förklaringen till att det bara är förvetet som kan erbjuda bilder från gårdagens bloggarmiddag i Göteborg.

Jenny säger något som roar Marcus (och övriga i sällskapet).

Nina tolkar Jenny. Jenny förklarar webblogg-konceptet för Nina som inte bloggar (ännu).
Endast för Bengt O Karlsson: Kan du namn-ge 80-talsgruppen som inspirerat till första meningen i detta stycke? Pris väntar.

Nina, Jenny och Marcus i en animerad diskussion som också involverade resten av sällskapet.

Slutligen undertecknad i en tyvärr alltför natur-trogen återgivning. (Ulla Gunnel anlände aningen för sent för att komma med på bild.)

Klicka på bilderna om du vill se en större version av dem.

Göteborgsservett

Här är servetten från bloggarmiddagen i Göteborg (klicka på bilden för en något större version). På grund av den sena timman får ni hålla till godo med den så länge. Bilder kommer senare, gissningsvis fredag eftermiddag/kväll.

Jag hinner dock meddela att sällskapet var mycket trevligt.

Ett j***a gnäll

Jag stämmer inte in i det allmänna gnället på Jan O. Karlsson. Han är en frisk fläkt i det unket korrekta politiska etablissemanget. För min del är jag faktiskt mest besviken över att han föll för medietrycket och donerade sin statsrådslön till Olof Palmes minnesfond.

När RFSL et consortes arbetat i decennier för att göra bög till en allmänt vedertagen benämning på manliga homosexuella är det svårt att bli upprörd över att Jan O. använder den. I övrigt instämmer jag helt i vad Monica skriver i den mycket läsvärda webbloggen Mitt Aktuellt.

Lättblogg

Niklas på Enkelriktat har studerat relationen mellan text och HTML/programkod på några sidor som han (liksom jag) läser ofta – Life de Luxe, Peter Lindbergs webblogg, Lindas webblogg, förvetet, Blind Höna, How to learn Swedish in 1000 difficult lessons, hakank.blogg, Klocklös i Tiden, Enkelriktat, Det perfekta tomrummet, Bikupan, Steffanie.net, mymarkup.net.

Förvetet kommer ganska högt upp i textandel. Jag har visserligen inte gjort något på ett medvetet plan för att åstadkomma en hög textandel på mina sidor, men ända sedan min tid med Sinclair Spectrum 16K och radediterad basic har jag strävat efter att koda ekonomiskt (om jag törs kalla mina html-experiment för kodning). Det har ett egenvärde att att hålla saker och ting så enkla som möjligt, anser jag. Min ambition är t.ex. att inte använda fler ord än nödvändigt i mitt bloggande, även om det inte alltid märks.

I Niklas undersökning ingår tretton bloggar – sju använder Movable Type (MT), tre använder Blogger, en Burger, en Radio Userland (RU) och en ett egenutvecklat publiceringsverktyg.

Det egenutvecklade verktyget ger den största sidan – 109 Kb, fördelat på 39% text och 61% kod.
MT-bloggarna är i snitt 62 Kb och fördelningen är 32% text och 68% kod.
RU-bloggen är 36 Kb med fördelningen 39% text, 61% kod,
Blogger-bloggarna är i snitt 32 Kb med fördelningen 49 resp 51%.
Burgerbloggen är minst och mest effektiv med sina 12 Kb fördelat på 58% text och 42% kod.

Detta ger upphov till några frågor och funderingar:

Baseras resultatet på alla sidor i bloggen eller enbart på indexsidan?

Hur stor inverkan har valet av publiceringsverktyg?
Blogger-bloggarna är mindre och har en större textandel än MT-bloggarna. Beror det på verktyget eller bloggaren?

Hur ser värdena ut för en Frontpage-baserad webblogg som t.ex. Euroblog?

Journalister

Hämtat från en TT-artikel i GP:

Psykopater är störda när det gäller relationer, känslor och uppförande. De kännetecknas av att vara egocentriska, manipulativa, okänsliga, men kan ofta vara ytligt charmiga. De saknar skuldkänslor, upplever inte stress och har svaga känslomässiga band till människor, principer och mål. De är impulsiva, nomadiska, bryter lätt lagar och normer och söker sensationer.”

Psykopatiska personlighetsdrag är inte ovanliga. Journalister, företagsledare, stridspiloter och liknande yrken lockar ofta borderline-personer med sådana drag.”

Det ante mig.

Att vilja men inte hinna

För närvarande räcker tiden knappt till för mina yrkesmässiga och privata åtaganden. Även om mina läsare möjligtvis kan tro annat, så ligger det inte sällan både tankearbete och putsande på formuleringar bakom mina inlägg i förvetet. Den tid som krävs för detta har jag inte just nu. Tråkigt eftersom det finns mycket att kommentera.

De närmaste två, tre veckorna kommer därför inläggen i förvetet att vara ganska sporadiska och kortfattade.