Etikett: sjuk vård

Tänkte inte på det

För att klara årets budget har Västra Götalandsregionen lagt ett sparbeting på sjukvården. I Göteborg har man bl.a. valt att spara genom att säga upp vårdavtalen med ett antal fristående ortopedkliniker. Detta i ett läge när väntetiden mäts i år. Förmodligen hade man tänkt sig att klinikerna skulle avvecklas och att regionen skulle kunna plocka in personalen i sin verksamhet och utföra vården till en lägre kostnad.

Nu visar det sig att personal och ledning på de berörda klinikerna inte alls har lust att slukas av landstingets grottekvarn. De planerar att bli ett helt privat alternativ, utan bidrag från regionen. Det innebär att ”Göteborgare med ortopediska åkommor ställs nu inför ett tufft val – oändlig kö eller dyrköpt plats i gräddfilen.” De som har pengar (eller är kreditvärdiga) kan alltså köpa en snabb behandling, övriga får köa i åratal. Dessa konsekvenser kommer som en fullständig överraskning för den ansvariga (s) politikern: ”Vi har inte reflekterat över det. Den tankegången fanns inte”

Så sänker man den offentliga sjukvården och eroderar allmänhetens vilja att betala skatt, inte genom en borgerlig politik (vilket många på vänsterkanten anklagar s för) utan av ren tanklöshet.

Sjukt vårdsystem

Göteborgs-Posten uppmärksammade häromdagen att det är fem års väntetid för ortopedbesök i Göteborg. Detta är bara ett av många tecken på att politikerna i Västra Götalandsregionen (och även på andra håll, tror jag) har skapat ett sjukvårdssystem som är på väg att krossas under sin egen tyngd.

De främsta problemen är, enligt min uppfattning:

Organisationens storlek. Sjukvården i regionen omfattar sju sjukhus och 160 vårdcentraler och har ca. 44.000 anställda. Organisationen är för stor, för ”spretig” och för geografiskt utspridd för att någonsin styras effektivt. För att travestera ett aktuellt uttryck – Västra Götalandsregionen är inte ett optimalt sjukvårdsområde. Dessutom består regionens politiska ledning av sjutton (!) heltidsanställda regionråd. Ju fler kockar …

Den ekonomiska styrningen. Man påstår visserligen att sjukvården i regionen styrs efter en beställar-/utförarmodell, men så vitt jag kan se är det fortfarande fråga om en, i allt väsentligt, anslagsdriven verksamhet. Det betyder att de sjukhus, kliniker etc. som kan presentera störst behov, läs köer, får mest pengar. Det finns alltså inget incitament att undanröja köerna. Att göra vårdgivarna intäktsfinansierade, d.v.s. att de får betalt för utförd vård, skulle visserligen snabbt göra slut på vårdköerna, men idén är alldeles för enkel för någon i regionledningen skulle förstå den

Matrix har börjat, jag återkommer i morgon med en del bakgrund till den organisatoriska och ekonomiska härdsmälta som Västra Götalandsregionen utvecklats till på endast fyra år.