Som mina läsare säkert redan förstått var föregående inlägg ett EMU-inlägg, även om jag inte klart skrev ut det. Det var inspirerat av EMU-motståndarnas budskap att vi bör vänta och se hur euro-projektet utvecklar sig och gå med om det blir en framgång (när de nuvarande euroländerna gjort jobbet).
Jag tycker visserligen att det är ett argument av och för ynkryggar, men det jag i allegorins form försökte visa var att även en ”vänta och se”-taktik kommer att få konsekvenser. Att ge sken av att vi om några år – efter ett nej den 14 september – kommer att kunna gå med i eurosamarbetet som om inget har hänt är på gränsen till bedrägeri.
Organisationen europa ja – euro nej har gett ut en folder med nio argument mot euron (pdf) som i allt väsentligt sammanfattar nej-sidans budskap. Jag har tänkt att fram till den 14 september syna nej-argumenten. Det blir en granskning på mitt sätt – illvilliga personangrepp kommer att blandas med ironi och sarkasmer och något enstaka försök till seriös analys.
Kommer jag att, för en gångs skull, uppfylla mina låga mål? Ni får väl vänta och se!